Tänk er när jag..
.. och Dennis är sådär gamla <3
Mys i fåtöljen!
Mys i fåtöljen!
Tröttheeeeet.
Jag är så trött att ögonlocken faller ihop bara jag tänker att jag skulle vilja blinka. Barnen ligger och sover sen flera timmar tillbaka och jag skulle egentligen också vilja göra det, men jag måste hålla mig vaken en stund till. Bleeesch.
-
Så sjukt idiotiskt. Jag blir verkligen så himla besviken, har du inte fått nog ännu?
(skrivet lördag-söndag)
Å-åååka pendeltåååååg..
Om en timme är jag nog på väg till bussen.. Jag är galet trött idag, har sovit i kanske fyra timmar, YAY! Jag lär ju vara en ganska däckad Sandra på tåget till Göteborg, tror ni inte det?
När jag och Ticke väl är hemma igen kommer min syster över med Dylan. Han ska sova här i natt så att han och Ticke kan få umgås och leka lite. Kvalitetstid med kusin, vettni!
Nej, nu måste jag äta någonting så att jag får i mig mina jävla Paraflex.. Blä.
Näej, jag dog visst inte.
Men jag är inte bitter. Jag är inte ett dugg bitter. Huvudsaken är väl att jag knarkar Citodon och Alvedon och Ipren och Paraflex. Det är väl ändå huvudsaken? Det enda jag begärde av läkaren min, det var lite hjälp. Lite tips och råd om vad jag ska göra med min onda rygg.. "Ta Citodon, Alvedon och Ipren, och Paraflex såklart! Och så ska du röra myyyycket på dig.". JomenTJENA doktor'n. Jag rör på mig, jag rör för i helvete på mig hela jävla tiden, men jag har fortfarande ont. VAD SKA JAG GÖRA NU DÅ?
Tack och hej.
//BittraSandraAB.
Om jag inte uppdaterar bloggen imorgon..
Bara så ni vet, alltså.
Rent och fräscht on South Hill!
På tal om ingenting, det här programmet där det är massa uppblåsta bimbos med, det som går på trean.. Ni vet väl vilket jag menar? Beverly Hillsfruar eller något sånt heter det. OMG, jag skulle älska livet dom lever! Intriger, drama, lyx, skitsnack, vårdslöshet, skitsnack, lyx, skitsnack och just det - skitsnack. You gotta love it!
Det här ska bli den bästa dagen i mitt liv!
Marmor! :D
Nä, om jag kanske ska gå ut med hundskrället då? Det blir inte en så lång promenad, för min rygg dödar mig långsamt och det gör ont. Hörs sen!
Ha-begär..
VILL HA NUNUNUUU.
Good morning, Vietnam!
Men ja, det var väl inte ens det jag ville skriva om. Comhem, vet ni, det är dom vi har som operatör för bredband, telefoni och TV. Helt värdelöst. Internet funkar typ inte alls, det är fruktansvärt störande. Just nu sitter jag med min iPhone som modem och kör på 3G-nätet, bara för att allting ska fungera problemfritt. Sjuuuukt.
Kaffedags.
Houston, we got a problem!
MITT INTERNET HEMMA VILL INTE FUNGERA SOM JAG VILL ATT DET SKA GÖRA!
Jag blir toooookig! Jag har försökt logga in på bloggen, gå in på bloglovin', gå in på facebook... Men förgäves! Det har inte gått. Eller jo, nu ljög jag minsann. Det har gått, men det har gått så långsamt, så långsamt att jag (trots med min onda rygg) hade kunnat gå till stan fram och tillbaka innan sidan ens laddats klart. Den ni, slå den om ni kan!
Nu ska jag tydligen gå och lägga mig, min underbaring till pojkvän ska få massera min rygg lite. Jag är lagom trött på att bara ha ONT hela tiden nu.. Smärtan blir ju inte direkt bättre heller, snarare värre. Jag önskar att jag hade fått något inflammationshämmande av min korkade läkare.
Jaja, godnatt då.. Det är väl så vi säger?
Eller?
Okej, då.. Godnatt.
Paraflex, vilket flax!
Nu ska jag fortsätta vila en stund, ska ringa min chef om två timmar cirkus så får vi se hur det blir med jobbandet resten av veckan. Orkar inte vara hemma iallafall, men det beror väl lite på vad the boss tycker.
Grrrrejtans.
Nu ska jag svulla lite popcorn, choklad och chips. Hörs sen, kaaaanske.
:)
:)
nummer tre.
2. Jag har pissont i ryggen.
3. Jag vill kolla på film.
HEJDÅMEDEJ.
Avgiftning
Min avgiftning när det gäller cigaretterna, det är att äta. Jag äter istället för att röka, fast jag äter mer än vad jag borde. Jag har säkert gått upp 5 kg sen jag slutade. Det skulle inte förvåna mig ett dugg. Men jag är iallafall rökfri!
Inget lösande medel.
Fy fan vad jag är bra!
Jag är så stolt över mig själv! Jag har varit rökfri sen i söndags förra veckan, alltså är jag inne i vecka två nu. Jag känner mig inte friskare eller så, snarare förkyld. Jag är täppt i näsan hela tiden nästan, vilket såklart resulterar i att jag använder (läs: missbrukar) nässpray. Jag äter istället för att röka och har säkert gått upp fyra-fem kilo under veckan som har gått. Det känns inte okej, så från och med imorgon är det dags för mig att sluta äta också! Jag ska äta det som ska ätas till mat, inte mer eller mindre. På jobbet äter jag min brunch, det brukar bli vid 13-tiden. Sen äter jag när Dennis kommer hem från jobbet och det är väl typ mellan 17-19. Typ.
Nä, fy faan vad jag är stolt över mig själv! Jag lyckades sluta röka utan hjälp, inga ersättningsmedel har jag använt (förutom maaaaaat och godsaker, haha!) och ja.. Jag är fan grym! :)
Dag 7 - Eller åtta?
Dag 5 - Frukostdags!
Jag sitter och äter en knäckemacka med kokt ägg och kaviar på. Jag är inte ett dugg röksugen just nu!
Nu måste jag klä på mig och springa till bussen. Hörs sen!
Dag 4 - Allt går med lite jävlaranamma!
Jag har fortfarande inte rökt någonting, trots att jag har varit så fruktansvärt röksugen idag! Jag är så jävla grym på det här. Jag försöker hitta något annat att göra istället för att gå ut och ta den där onödiga cigaretten efter maten, eller den där ciggen när jag är på väg till bussen. Det enda sätt jag hittat än så länge är att äta. Så, nu när jag äntligen slutat röka (än så länge iaf), hur faan ska jag lyckas sluta äta? Jag får helt enkelt köpa hem MASSOR med frukt och grönt, japp. Det är väl det ända sätter jag kan komma på nu..
Dag 4 - Alive and kicking!
Snart är mitt kaffe uppdrucket och då är det dags för mig att sminka mig
Dag 3 - Det är väl idag det ska kännas värst?
Hittills känner jag mig lugn. Inte alls sådär som folk beskriver att tredje dagen prompt ska vara. Jag tänkte inte ens att jag måste röka när jag klev upp. Igår hade jag nog kunnat göra vad som helst för en cigg. Eller för ett bloss egentligen. Men jag klarade mig! Jag svullade chips, popcorn och choklad istället och drack läsk. Det är ju inte heller så nyttigt, men hellre det än att röka.
Till något helt annat: Jag gjorde jättegod mat igår! Pasta med broccoli och paprikasås till. Hade i två pressade vitlöksklyftor och GODDAMN, den var lite stark.
Dag 2 - Väldigt lite sömn.
Dag 1 - Still alive!
Intressant fakta. Jag ska verkligen göra ett försök i att sluta röka nu, på allvar. Jag vaknade imorse och hade bara en cigg kvar, den fick Dennis ta. Än så länge känner jag väl ingenting speciellt, börjar dock bli jävligt röksugen.. Jag tror att jag inbillar mig att jag är sugen på sötsaker och sånt också, för nu ska jag bunkra upp med popcorn, choklad och Cola Light!
Om jag överlever den här dagen, då överlever jag nog vilken dag som helst!
Dag 1 - Överlever jag?
Nytt stycke.
Vi var och "storhandlade" häromdagen. Fick typ ingenting, för vi har typ inga pengar just nu. Stört. Men ja, vi ska äta kycklinggryta idag. Ska bli så satans jävla GOTT. Längtar typ tills kycklingen har tinat upp, så att jag kan få rensa den, tillaga den och ååååh, ÄTA DEN.
Fuckthisshit.
Den här dagen
hade lika gärna kunnat passera utan att jag vaknade. Jag mår skitdåligt. Som en elefant i en igloo typ.
Grattis.
Hört talas om nolifers?
Hur många lingon finns det i världen?
Den filmen är den enda film jag någonsin har blivit lycklig av. Den får mig att hoppas och tro på mänskligheten, trots allt dåligt som händer varenda jävla dag. Den är så fin, känslosam, sorglig, glad och alert! Jag älskar filmen. Jag har sett den fyra eller fem gånger, men skulle mycket väl kunna se den minst lika gånger till bara för att jag blir så glad av den.
Sova nu.
Om en månad åker vi till MOTALA!
Jag måste bara tala om att jag verkligen längtar till början av februari! Den tredje ska nämligen jag och Dennis åka ner till min älskade syster och hennes familj i Motala. Vi ska vara barnvakt åt deras barn eftersom dom skulle hitta på någonting med några vänner till dom. Längtar!
Januari - December 2011
Jag började året med att flytta in i en trea i Bro, en superfin, fräsch lägenhet! Den omtapetserades i stora sovrummet, hallen och vardagsrummet och blev precis som jag ville ha den. Ticke började på nytt dagis i Bro, och jag jobbade extra som servitris i Globen. I januari började Ticke även vara hos sin pappa två veckor i månaden. I februari bestämde jag och Dennis att vi var tillsammans igen. Det tog tid innan vi faktiskt tog ett beslut om det, mest var det nog för att jag var så sjukt osäkernervösorolig. I mars började jag jobba som telefonförsäljare (sista gången eeeeeveeeeer!), jag sålde Kalle Anka-tidningar typ. Najsbajs. I april började jag jobba extra som servitris där jag numera är fast anställd. Jag jobbade inte så himla mycket, men tillräckligt för att kunna livnära mig på en del av lönen. I maj jobbade jag på bröllop och jag hade så himla roligt! Sommaren bestod av en lång jävla ledighet (förutom i juni dååå). Jobbade en stund in i sjätte månaden och fick även veta att jag skulle bli anställd den första augusti. LYCKA! I juli var Ticke hos mig och Dennis i tre veckor istället för två, för nu hade beslutet fattats att han skulle bo hos sin pappa och hälsa på hos mig och Dennis istället. September, oktober, november, december. Jag jobbade arslet av mig, jag fyllde år, Dennis fyllde år, det var julafton. Jag och Ticke fick vara med och fira världens bästa julafton, någonsin, hos Dennis mamma och hennes familj. Tomten hälsade på, Ticke var lyckligaste ungen på hela jorden och ja. Så tog även julafton slut. Så kom ju nyårsafton och den tillbringades hos Dennis mamma på eftermiddagen och sen hemma hos en av Dennis kompisar. Dock drog vi tre ner till Riddarn, woho, tolvslaget firades där och jag fick inte ens en jävla nyårskyss av Dennis. FU.
Nu ska jag fixa mig i ordning.
Huvudfotingar?
Christopher har aldrig varit mycket för att rita, inte för att använda pennan överhuvudtaget alltså. Jag tror att han har ritat en "huvudfoting", kanske två. En dag satt han vid bordet och så hände "HEJKOLLASTRECKGUBBEN!" plötsligt. Han har alltid varit så, lite berg- och dalbaneutveckling. Eller mycket. Han iakttar noga innan han själv ger sig på utmaningen, och han lägger inte ner förrän han kan. Han är envis och noggrann, min son.
