..men det känns då inte som att någonting fastnar. Jag läser och repeterar tyst för mig själv, skriver ner och ritar upp.. Men det fastnar faan inte. JAG BLIR GALEN.

Förra inlägget löd:


..en promenad med Escobar. När vi kommer tillbaka in ska jag sätta mig ner och plugga massa teori. Vet dock inte vad som är bästa sättet för mig ännu.. Kanske bara ska läsa boken från pärm till pärm och sen läsa den igen mer ingående? Jag hittar nog på något sätt som är bra för mig. Jag har ju inte teoriprovet idag, liksom.. Hehe.

..en promenad med Escobar. När vi er tillbaka in ska jag sätta mig ner och plugga massa teori. Betsocker inte vad som är bästa sättet för mig ännu.. Kanske bara ska läsa boken från pärm till pärm och sen läsa den igen mer ingående? Jag hittar nog på något sätt som är bra för mig. Jag har ju inte teoriprovet idag, liksom.. Hehe.

Alla tusen saker som jag hade tänkt fixa idag blev en jävla sörja. För det första hade jag ju körlektion tydligen. Dom ringde från skolan och påminde mig och min snälla lärare hämtade mig nere vid Ica. Nu är jag iallafall godkänd på backning runt hörn och att vända med hjälp av backning. Känns skönt! Läraren sa att halkbanan nog var en bra boost för mitt självförtroende, för idag körde jag helt felfritt, LYCKA. Men ja, jag hade ju tänkt tvätta upp all tvätt också, två maskiner har jag fått ihop hittills.. Blir ikke mer idag. Disken står orörd och maten har jag inte ens börjat med. Dammsugaren står på sin ålats och samlar lite mer damm, moppen står där den ska vara. Orörd. Den här dagen har då inte varit rolig.

Nu har jag bara två steg kvar på vägen mot körkortet! Gjorde halkbanan igår och det är det roligaste momentet under övningskörningen, kan jag tycka. Grymt roligt! Var dock äckligt nervös på vägen dit, men så fort jag satte mig bakom ratten i bilen jag skulle köra så släppte allting och det flöt på som ingenting. Bara teori och uppkörning kvar nu då.. Har min sista lektion på skolan på måndag nästa vecka, känns dock som att jag behöver köra lite grann inför uppkörningen också. Kan ju inte gå körfri fram tills dess, då lär jag ju typ bajsa på mig när jag väl sitter där och ska köra upp. Men ja, det återstår att se.

Känner mig lite som Agda, 86 idag. Rullatortanten, typ. Kroppen värker, huvudet bultar.. Och till råga på allt har jag ungefär tusen saker att fixa. BLÄ.

Känns så jävla skönt!!

.. älskar hösten med alla säsongstarter och så. Nästa onsdag startar Grey's Anatomy upp igen, LÄNGTAR!!

Jag är 157 cm. Och en halv!

Jag är så grymt uttråkad kust nu. Dennis ligger och vilar, Escobar ligger och snarkat och jag glor på en usel film. Är så sjukt sugen på någonting gott, men orkar inte ställa mig och baka nu, och jag orkar definitivt inte gå ner till Lollos bara för att stilla sötsuget. Så jag får helt enkelt sitta här i soffan och fortsätta vara sugen. Blä.

Igår bakade jag en kladdkaka (eller var det i förrgår?), slängde på glasyr och sånt snajsigt. Sent på kvällen bestämde jag mig för att baka muffins och rulltårta, så det satte jag igång med. Var klar runt ett, halvtvå kanske? Idag rörde jag ihop en chokladkräm till muffinsarna, fixade och donade och hade mig. Blev klar med allting för en liten stund sen bara. Mamma, pappa och Daniel kommer hit och 25-årsfikar och Dennis mamma och syskon (tror jag?) kommer också snart. Hoppas som gillar bakverken, för jag kommer då inte äta dom :)

Jag saknar mitt jobb. As hell. Alltså, verkligen galet mycket. Jag saknar mina kollegor, världens bästa! Saknar att ha någonting att se fram emot att få göra på dagarna. Nu? Nämen vadå, att gå hemma borde ju vara rena semestern? Mm, jotjena. Jag blir bara stressad. Jag måste diska, tvätta, städa, laga mat, och nu även aktivera Esco och även se till att jag är hel och ren. Jag ska söka jobb (USCH!), försöka träffa vänner, kanske gå till gymmet, träffa någon korkad läkare.. Ja, you name it. Förut skulle jag typ bara jobba och sen hem och laga mat. Nu när jag inte jobbar tycker jag inte att Dennis ska behöva hjälpa till så mycket hemma eftersom det är han som får dra hela jävla bördan med att jobba dygnet runt typ. Det är inte mer än rätt att jag iallafall försöker se till att det är rent och snyggt hemma hela tiden. Så ja, det blir ju så att jag gör allting. Men som sagt; det gör inte mig någonting alls.

Jag kommer inte svara på kommentarer om det inte finns någon bloggadress eller mejladress. :)

Jag glömde ju visa er resultatet i Tickes rum. Tre piiiiiiiiiiiip dagar tog det för mig, tappade orken så fort jag började. Men igår, då jädrar slog det gnistor, och fy vad FORT det gick!

Känns jobbigt, jag ska vara ensam hemma ikväll. Känns åt helvete, om jag ska vara helt ärlig. Helt fucking åt helvete. Dennis är på jävla Riddarn och spelar ikväll och då får Sandra snällt sitta hemma och glo. Meeeen, eftersom jag misslyckades totalt med min bakning idag så funderar jag på att göra om misstaget till något bra istället! Bad idea, kanske.. Men då har jag iallafall något att göra.

Dennis tyckte att det var en dum idé av mig att lägga körkortet på is. Jag borde ta dom där tre lektionerna, sa han, och så borde jag göra teorin och uppkörningen bara för att se om jag klarar det eller inte. Lätt för honom att säga som redan har körkort... Jag har inte ens gjort halkbanan, och det lär jag inte kunna göra på ett bra tag heller. Så ja, jag vet inte.. Jag kanske ska vänta? Eller så väntar jag inte. Bläää, beslutsångest à la carte..

Jag tror att jag på allvar har bestämt mig för att lägga det här med körkortet på is ett tag. Åtminstone tills jag hittar någon att övningsköra med, någon som faktiskt kan ta sig tid 1-2 ggr/vecka så att jag kan få öva. Just nu känns det som att det är ganska hopplöst, för det finns verkligen ingen som har tid, lust och ork. Jag har tre lektioner kvar på körskolan, men fram tills att jag hittar någon som kan hjälpa mig så ska jag inte använda dom. Usch, det känns inte bra. Inte bra alls. Men ska jag ta körkortet någon gång så måste jag spara dessa lektioner...

Jag håller på att rensa lite i Tickes rum, plockar bort leksaker som jag vet att han ändå aldrig leker med och så. Dom leksakerna kommer hamna hos Nathalies barn istället, känns som att dom gör större nytta där än hos oss.

I helgen ska jag nog åka till min älskad syster och hennes familj. Loooove it! <3

Det går lite upp och ner nu, men det gör det väl alltid? Det känns lite som att jag lever i en dålig såpopera från 90-talet, så jävla mycket drama, intriger och allt vad det innebär.


Ingenting känns speciellt kul längre. Det känns inte kul att söka jobb, det känns inte kul att jag förhoppningsvis börjar plugga i januari.. Det känns inte kul att jag snart fyller år. Och framförallt; det känns inte kul med körkortet längre. Jag vill bara lägga allting på is ett tag, tills jag känner mig manad att ta itu med saker och ting igen, men ingenting kommer bli bättre av det.

Jag vill bara försvinna härifrån ett tag nu.

Seems like just yesterday
You were a part of me
I used to stand so tall
I used to be so strong
Your arms around me tight
Everything, it felt so right
Unbreakable, like nothin' could go wrong
Now I can't breathe
No, I can't sleep
I'm barely hanging on..

Det känns som att jag går omkring i en tjock dimma, jag ser ingenting framför mig, ingenting bakåt. Jag vet inte vad som händer runt omkring mig. Men jag vet att någonting har hänt. Jag förstår inte.. Jag förstår inte! Det känns som att livet trippar på tå runt mig, så tyst som möjligt för att inte råka slå sönder muren jag lyckats få upp. Det bränner, det bränner något otroligt. Det gör så ont. Jag vet inte ens vad jag ska säga, för allt känns så.. Ja, det känns. Alla ord jag får ut mig, det känns som något sladdrigt, äckligt, falskt. Jag försöker andas, försöker komma ihåg hur man gör för att gå. Försöker få hjärnan som går på högvarv hela tiden att slappna av. Försöker äta, försöker skratta, försöker leva. Försöker se igenom dimman, försöker blicka framåt. Jag vill gråta, jag har inte ens lyckats göra det ännu. Allt känns så.. Dumt. Jag har slagit i botten, så jävla hårt. Så hårt, så hårt. Det gör så jävla ont..


Jag vet ju vem jag är, jag vet det. Du vet vem jag är.. Det är så dumt, allting.. Idiotiskt. Jag. Är. Så. Jävla. Dum.

Jag är trött. Ligger så sjukt mycket minus på sömnkontot efter allt som varit.. Men, jag får skylla mig själv. Är man dum och korkad - ja, då är man det. På fredag ska jag göra riskettan eller vad det nu heter.. Hoppas på att jag får lite mer sömn fram tills dess, läste att den tar tre timmar? USCH. Men ja, det är nödvändigt..

.. och vaknade av en jävla smäll utifrån. Hörde mig själv säga "var är alla gracias, den andra sprang iväg!". Haha, vet inte vad jag var på väg att börja drömma.. Nu lär jag väl inte somna på ett tag ändå. Skit.