Yes, det är tisdag idag precis som det blir varje tisdag. Det enda som tydligen ska göra den här tisdagen till den mest speciella tisdagen på hela året (?) är att det är alla hjärtans dag. Wohoo.. Typ inte. Jag svävar absolut inte på några små rosa moln och jag förväntar mig absolut ingenting av Dennis. Så, kan någon vänlig själ förklara för mig varför den här korkade dagen är så jävla speciell?

Jag sitter i köket och dricker mitt morgonkaffe i godan ro medan Ticke är i sitt rum och leker och Dennis ligger och sover. Det är lugnt och skönt, det enda som hörs är tvättmaskinen som är igång.
Vet ni, jag älskar det här familjelivet! Jag älskar mitt barn så det gör ont ibland, jag älskar Dennis så himla mycket. Buhuuu, blödiga Sandra tittar fram igen. Nej, men allvarligt. Det här är den familj jag vill ha. Mitt liv är komplett. Jag tror inte att det finns någonting som skulle göra livet till det bättre just nu (ehjooo, om min smärta kunde försvinna!). Jag älskar det här så himlahimla mycket!

Efter ett tag så lär du dig
den hårfina skillnaden
mellan att hålla en hand
och kedja en själ.
Och du lär dig
att kärleken inte betyder att luta sig på
och sällskap inte betyder säkerhet.
Och du börjar lära dig
att kyssar inte är kontrakt
och presenter inte är löften.
Du börjar acceptera dina nederlag
med huvudet högt och ögonen framåt
med gracen hos en vuxen
och inte sorgen hos ett barn.
Och du lär att bygga alla vägar idag
för morgondagens grund är för osäker att planera
och framtidens plan har en benägenhet att falla
på halva vägen.
Efter ett tag så lår du dig att även solen bränner
om du begär för mycket.
Så du planterar din egen trädgård
och dekorerar din egen själ,
istället för att vänta på att någon ska
komma med blommor.
Och du lär dig
att du verkligen kan övervinna
att du verkligen är stark
att du verkligen har ett värde.
Och du lär.
Och du lär.
Vid varje avsked så lär du dig.

Sovit som en jävla gris i natt. Ingen ställning har varit bra för min axel som har wajnat lite lagom mycket över smärtan som strålat igenom typ hela armen och ryggen. Men nej, det är inget fel på mig. Min rygg, nacke och axel ska vara bra nu enligt Socialstyrelsens riktlinjer och deras jävla regler. JomentjenaHALLÅ! Hade det varit bra hade jag för bööövelen inte varit hemma nu, då hade jag varit på jobbet för läääänge sen. Basånivet.

Imorgon åker vi till Motala och min systerson Jack-Dylan följer med. Det ska bli spännande att se hur det går med allting.. Fem hundar, en tonåring, en sexåring och en tvååring. Äh, det klarar väl vi galant!

Nu ska jag klä på Dylan, hörs sen!

Det är onsdag idag, fy faaaaan. Jag är fortfarande hemma från jobbet för att jag har ont i ryggen och nacken. Jag var ner till vårdcentralen igår (IGEN!!!) och blev sjukskriven veckan ut. Meeeen det tog typ 30 minuter innan läkaren gick med på det, för jag är "mellan 20-25 och enligt socialstyrelsens regler har jag redan varit hemma för länge". Min rygg ska tydligen vara bra nu eftersom jag vart hemma från jobbet i en vecka..

Men ja. Dennis ringde chefen där nere, fixade och trixade typ.

.. och Dennis är sådär gamla <3

Jag är så trött att ögonlocken faller ihop bara jag tänker att jag skulle vilja blinka. Barnen ligger och sover sen flera timmar tillbaka och jag skulle egentligen också vilja göra det, men jag måste hålla mig vaken en stund till. Bleeesch.

-

Så sjukt idiotiskt. Jag blir verkligen så himla besviken, har du inte fått nog ännu?


(skrivet lördag-söndag)

Om en timme är jag nog på väg till bussen.. Jag är galet trött idag, har sovit i kanske fyra timmar, YAY! Jag lär ju vara en ganska däckad Sandra på tåget till Göteborg, tror ni inte det?

När jag och Ticke väl är hemma igen kommer min syster över med Dylan. Han ska sova här i natt så att han och Ticke kan få umgås och leka lite. Kvalitetstid med kusin, vettni!

Nej, nu måste jag äta någonting så att jag får i mig mina jävla Paraflex.. Blä.

:)

Jag är så stolt över mig själv! Jag har varit rökfri sen i söndags förra veckan, alltså är jag inne i vecka två nu. Jag känner mig inte friskare eller så, snarare förkyld. Jag är täppt i näsan hela tiden nästan, vilket såklart resulterar i att jag använder (läs: missbrukar) nässpray. Jag äter istället för att röka och har säkert gått upp fyra-fem kilo under veckan som har gått. Det känns inte okej, så från och med imorgon är det dags för mig att sluta äta också! Jag ska äta det som ska ätas till mat, inte mer eller mindre. På jobbet äter jag min brunch, det brukar bli vid 13-tiden. Sen äter jag när Dennis kommer hem från jobbet och det är väl typ mellan 17-19. Typ.

Nä, fy faan vad jag är stolt över mig själv! Jag lyckades sluta röka utan hjälp, inga ersättningsmedel har jag använt (förutom maaaaaat och godsaker, haha!) och ja.. Jag är fan grym! :)

Jag sitter och äter en knäckemacka med kokt ägg och kaviar på. Jag är inte ett dugg röksugen just nu!

Nu måste jag klä på mig och springa till bussen. Hörs sen!

Jag har fortfarande inte rökt någonting, trots att jag har varit så fruktansvärt röksugen idag! Jag är så jävla grym på det här. Jag försöker hitta något annat att göra istället för att gå ut och ta den där onödiga cigaretten efter maten, eller den där ciggen när jag är på väg till bussen. Det enda sätt jag hittat än så länge är att äta. Så, nu när jag äntligen slutat röka (än så länge iaf), hur faan ska jag lyckas sluta äta? Jag får helt enkelt köpa hem MASSOR med frukt och grönt, japp. Det är väl det ända sätter jag kan komma på nu..

Hittills känner jag mig lugn. Inte alls sådär som folk beskriver att tredje dagen prompt ska vara. Jag tänkte inte ens att jag måste röka när jag klev upp. Igår hade jag nog kunnat göra vad som helst för en cigg. Eller för ett bloss egentligen. Men jag klarade mig! Jag svullade chips, popcorn och choklad istället och drack läsk. Det är ju inte heller så nyttigt, men hellre det än att röka.

Till något helt annat: Jag gjorde jättegod mat igår! Pasta med broccoli och paprikasås till. Hade i två pressade vitlöksklyftor och GODDAMN, den var lite stark.

hade lika gärna kunnat passera utan att jag vaknade. Jag mår skitdåligt. Som en elefant i en igloo typ.

Den filmen är den enda film jag någonsin har blivit lycklig av. Den får mig att hoppas och tro på mänskligheten, trots allt dåligt som händer varenda jävla dag. Den är så fin, känslosam, sorglig, glad och alert! Jag älskar filmen. Jag har sett den fyra eller fem gånger, men skulle mycket väl kunna se den minst lika gånger till bara för att jag blir så glad av den.

Sova nu.

Christopher har aldrig varit mycket för att rita, inte för att använda pennan överhuvudtaget alltså. Jag tror att han har ritat en "huvudfoting", kanske två. En dag satt han vid bordet och så hände "HEJKOLLASTRECKGUBBEN!" plötsligt. Han har alltid varit så, lite berg- och dalbaneutveckling. Eller mycket. Han iakttar noga innan han själv ger sig på utmaningen, och han lägger inte ner förrän han kan. Han är envis och noggrann, min son.

Gott nytt år!

Jag shoppade igår. Igen. Jag har fått en liten crush på linnen och sånt. Love it. Jag köpte ett nytt linne på Gina Tricot och så köpte jag leggings och så köpte jag två nya linnen på Lindex. Jag ska ber till centrum idag igen och bara kolla om jag hittar något. Trevligt? Mhm.