Diskmaskin
Jag vill ha en jävla diskmaskin! Eller ett jobb med normala arbetstider... För som det är just nu så blir det alltid jag som får ta disken och tvätten och städning och allt vad det innebär. Bara för att jag börjar jobba vid 17. När D kommer hem från jobbet så är det datorhelvetet som kallar på honom. Och så sitter han där. Timme in och timme ut. Sen vid tio kommer han oftast ner och hämtar mig, vi umgås hemma i 5-10 minuter och sen måste han sooooova. Och jag sitter vaken. VAKENVAKENVAKEN. Oftast iallafall. Ibland diskar jag. Ibland städar jag. Men nu är det nog, för jag jobbar onsdag-söndag nu. Och ja, jag tänker inte röra ett finger här hemma. Inte minsta lilla, faktiskt.
Och nej, det är inte D jag är arg på egentligen, jag är bara arg över att vi inte har en diskmaskin, en robotdammsugare, en automatisk tvättmaskin (som slänger i, tvättar och hänger åt en). Jag är arg på att jag måste jobba, jag vill inte göra det. Jag vill vara hemma. Hemmahemmahemma. Jag tycker inte ens om att jobba längre, det är inte roligt. Jag är kvar just nu bara för att alla stammisar är så snälla. Typ.
Kanske ska byta stad och få ett nytt jobb?
Kommentarer
Trackback
