You and I are meant to be.
Jag är hemma hos mamma och min bror. Kommer nog vara här ett par dagar.. Minst. Det känns som att jag är världens olyckligaste tjej, haha. Jag känner mig som en liten fjortis för tillfället.. Ni vet, en sån där som älskar någon överdrivet mycket och så blir det bara kalabalik av allting istället? Och så hatar hon, och älskar, hatar, älskar.. Det är ett jävla uppochner-ande just nu. Jag har ingen som helst aning om var jag står just nu, jag står inte ens på mina egna ben längre. Jag vill bara glömma allting för en stund, gömma undan alla hemska tankar om vad som händer när det är över. Om det ens går över?
Jag ska nog bara ta det lugnt nu, strunta i allt vad regler heter. Spela mitt egna spel ett tag. Jag börjar idag, haha... Jobbet kallar snart, så det är väl dags för mig att röra på fläsket och dra mig från datorn. Hörs väl kanske senare.
Ciao.
Kommentarer
Trackback
