Små irritationsmoment i vardagen
Ibland blir jag så ruskigt irriterad. Nästan galen, faktiskt! 4,5 månad av det här året har passerat så fort och på den här tiden har jag hunnit skaka av mig folk som jag inte vill ha i mitt liv och dessutom råkat skaka av mig folk som jag egentligen inte har velat bli av med. Ibland har jag helt enkelt inte tid med vänskap, telefonsamtal, sms-konversationer. Ibland har jag helt enkelt för mycket i mitt huvud för att ens tänka tanken att jag kanske ska ringa upp eller svara på sms.
Det som verkligen irriterar mig mest och kan göra mig så jävla galen, det är när folk börjar fråga andra människor om mig! Sånt gör mig skogstokig. FRÅGA MIG ISTÄLLET. Jag är då fan inte osynlig. Visst, jävligt dålig på att höra av mig, men det är ju inte riktat mot en specifik person. Jag glömmer ringa dom där superviktiga samtalen, jag glömmer att jag har lovat att jag ska träffa en vän någon dag, jag glömmer att jag har erbjudit mig att köra personer från punkt A till punkt B.
Jag är precis lika mänsklig som alla andra, dock kanske lite mer glömsk. Tror det ligger i släkten, haha! Men det ger inte er någon som helst rätt att fråga andra om hur JAG har det. Hur MITT liv funkar, var jag jobbar, hur det går med R osv. Du har inte någon som helst jävla rätt att snoka runt.
Kommentarer
Trackback
