Ett plus ett blir aldrig två, va?
Ni vet den där när man förväntar sig någonting och så blir det inte alls som man tänkt sig? Den där känslan som uppstår när man börjar fundera och lägga ihop ett plus ett? Eller den när man har planerat in något man ska göra och så blir det inte av? Not so funny, huh?
Det blir så nästan varje dag för mig. Om precis allting. Jag tänker att jag ska göra ditten och att jag ska göra datten, att just det där kommer hända och att allting kommer gå exakt enligt planerna.
..... Men vadå? Vad händer? Ingenting. Jag tänker så mycket hela tiden, på precis allting. Jag tänker att jag ska säga vissa saker till vissa människor, men det händer bara inte.
Det här är verkligen påfrestande för mig. Jag vet varken ut eller in, men hoppas väl att det ska bli så bra som möjligt.
Kommentarer
Trackback
