Det där med känslor och sånt.

Publicerat 2016-01-19 10:00:19 i En del av mitt liv, inifrån



Är det inte märkligt hur ens känslor inte styrs av personen som har dom? Jag har alltid haft lätt att falla handlöst, bli sådär galetjävlakär som man kan bli ibland. Jag tror att mina känslor styrs av första intrycket hos en person. Jag vet, av erfarenhet, att en person som gör allt jag säger - som hoppar när jag säger hoppa - det är inte en person för mig. Egentligen. Men ändå lyckas jag alltid falla för just den. Och det blir alltid superduperbra i början, och sen kommer det där bakslaget.

Jag är inte felfri, det säger jag inte. Jag är jävligt svår. Det är tufft att leva med mig, inte många klarar av det. Och jag klarar tydligen inte heller av vad som helst, därför blir det så himla fel ibland.

Jag tror att det är den där tryggheten jag inte klarar riktigt. Jag är van, sen barnsben, att livet ska vara svårt och jävligt. Att ens högsta önskan inte kommer slår in, hur mycket man än bönar och ber. Jag vande mig snabbt vid att inte få det jag ville ha.. Och det kanske är därför jag ser till att få det nu? Det jag vill ha, det ska jag få. Och så blir det också.





Direktlänk, 0 Kommentarer



Kommentarer


Vad har du att säga?


Namn:
Ska jag komma ihåg dig?
Mejladress (bara jag kan se den):

Din hemsida eller blogg:

Här skriver du kommentaren:

Trackback
RSS 2.0