Imorgon kommer min älskade hem till mig igen. Som jag har längtat efter honom! Paniken har sköljt över mig som en stor våg i princip varje dag, för nu närmar sig flytten med stormsteg.

Jag vet inte hur jag kommer reagera när flytten väl sker. Min mormor fick veta att flytten ska bli av och hon vräkte ur sig "Vill du inte ha honom längre eller?!". Sånt gör mig ledsen. Riktigt ledsen. Det är väl klart jag vill ha honom! Det är bara det att jag väljer att låta Ticke flytta till sin pappa för att jag ska kunna ha honom på högtideroch födelsedagar och allt sådant. Hos hans pappa firar dom inte sånt av diverse olika anledningar. Jag älskar min sin så himla högt! Jag skulle göra vad som helst för honom, han är grabben i mitt liv!

Christopher