Idag är det tydligen Valborg! Det hade jag helt missat.. Men det gör ingenting, för jag är ju en liten arbetsnarkoman, så jag tillbringar min Valborg på jobb!

Det skulle ha varit mysigt att gå och titta på någon brasa, men jag får ta det nästa år istället. Det är ju inte så att Valborg kommer försvinna till nästa år. :)

Ikväll jobbar jag på ett ställe i stan. Attans bara att jag glömde öronpropparna hemma.. Det är nämligen karaoke, och mina öron kommer börja blöda av alla tondöva människor! Suck..

Åkte och mötte R och så åkte vi tillbaka. Han öppnade bordet och tog mitt pass. Jag säger ju det; jag har världens bästa!

När jag kom hem tänkte jag egentligen gå och lägga mig, men eftersom jag tog bort mina naglar för 2 veckor sen och har lyckats bita ner dom sen dess så fixade jag nya. Det är så skönt att ha grejer hemma! Dels slipper jag betala flera hundra för att någon annan ska fixa naglarna, och dels kan jag ta hur lång tid som helst på mig. Så jävla skönt!

Nu måste jag lägga mig, ska upp elva så jag hinner fixa mig i ordning till jobbet imorgon..

Tur att jag har världens bästa pojkvän som kom och tog över blackjacken vid tolv!

Idag är också en sån där trött dag. Vaknade sju imorse - även nu av hundarna - och ska jobba till 03 i natt. Först som assistent 14-21, sen blackjack 22-03.. Tack och lov är jag ledig från det sistnämnda i helgen! <3

Jag är en riktig arbetsnarkoman, och det är ju en bra narkoman. Eller hur?

Godmorgon! Jag gjorde morgon redan 5.22 idag eftersom jag började jobba vid 7.30. Jag har en lång dag framför mig, men jag har raster på sammanlagt två timmar, så den effektiva arbetstiden är egentligen 13 timmar.

Trots att jag var så trött så ögonen gick i kors när jag vaknade så känns det ändå som att den här dagen kommer bli bra. När jag kommer hem sen ska jag hoppa i säng direkt, för jag börjar jobba 7.30 imorgon igen.

Min nya bil går bra, älskar den. Den är så skön att köra och har inte krånglat minsta lilla ännu. Ja, jag säger ännu eftersom det ändå är en gammal bil..

Veckan började lite lugnt med ett 6-timmarspass som assistent - det är ju det jag har jobbat med sen i januari. I tisdags fick jag gå intro i hemtjänsten, och samma sak igår. Idag är jag ledig (!), så jag ska faktiskt träffa min mamma. Jag ska försöka släpa med henne till gymmet.. Kanske blir det en liten solning efteråt, det skulle sitta perfekt!

Min helg består av jobb.. Iallafall imorgon och på söndag. På lördag tänkte jag försöka lägga mig väldigt tidigt så jag kommer upp till mördarpasset på söndag, jobbar 7.30-22.30 då..

Jag är så glad att jag, trots sjukskrivning och allt, har fått utökade timmar på jobbet! Jag kommer lätt upp i 100% på en månad nu, till skillnad från tidigare då jag jobbade ca. 65%.

Det som verkligen irriterar mig mest och kan göra mig så jävla galen, det är när folk börjar fråga andra människor om mig! Sånt gör mig skogstokig. FRÅGA MIG ISTÄLLET. Jag är då fan inte osynlig. Visst, jävligt dålig på att höra av mig, men det är ju inte riktat mot en specifik person. Jag glömmer ringa dom där superviktiga samtalen, jag glömmer att jag har lovat att jag ska träffa en vän någon dag, jag glömmer att jag har erbjudit mig att köra personer från punkt A till punkt B.

Jag är precis lika mänsklig som alla andra, dock kanske lite mer glömsk. Tror det ligger i släkten, haha! Men det ger inte er någon som helst rätt att fråga andra om hur JAG har det. Hur MITT liv funkar, var jag jobbar, hur det går med R osv. Du har inte någon som helst jävla rätt att snoka runt.

Jag gjorde det! Jag åkte iväg, alldeles ensam, och kollade ny bil. Och jag köpte den! Mötte pappa efteråt, och han sa att jag hade gjort en bra bilaffär. Så jävla glad nu! Nu är jag Volvo-ägare, på fredag blir jag det officiellt :)

Jag tidsinställde detta inlägg eftersom jag är på jobbet just nu. Slutar kl. 21, och då ska jag raka vägen hem, äta lite och sen direkt i säng. Imorgon börjar jag 7.30, så jag ska vara på kontoret redan vid 7.00! Uschiamej, vilken tidig dag.. Men, jag har iallafall börjat jobba igen!

Jag och R var på bio ikväll och såg Fast and furious 7. Riktigt bra film! Jag älskar ju alla dom där filmerna, men den här älskar jag nästan mer. Nu var det inte bara två heta killar med, utan tre stycken!

Jag har en liten förkärlek till den där killen som spelade huvudrollen i Crank. Men å andra sidan; vem har inte det? :)

Imorgon ska jag åka och kolla bil, förhoppningsvis kommer jag hem med en ny och fin bil. För mig blir den ny, men för alla andra är den gammal.

Nu ska jag sova, första arbetsdagen väntar imorgon.. 1,5 månad sen jag jobbade och jag är faktiskt nervös!

Igår hade jag denna lilla sessa och hennes mamma på besök.

Jag och Nathalie har påbörjat ett projekt som kommer ta fart i slutet av denna månad. Jag vill inte säga för mycket, för jag vet exakt hur jag fungerar när det kommer till det där med att ställa krav på mig själv. Men jag vet att det här kommer bli grymt roligt och framförallt lärorikt, både för mig och Nathalie. Drömmen är väl att det ska gå så som vi planerar att det ska gå, och förhoppningarna är desamma.

Längtar tills lönen kommer så bi kan sätta fart! Jag ska köpa en dator först och sen kör vi! :)

Längtar satanigatan-mycket till på måndag då jag kommer gå tillbaka till jobbet! No more slappande om dagarna :)

På söndag (19/4-2015) kommer min kusin Lisa Ajax uppträda på Turkiska Festivalen för barn i Kungsträdgården! 15:30 står hon på scen. I know I'm going! Ska någon annan dit? :)

Sen har jag bara städat. Hela dagen har gått åt till städning. Lite slött sådär, småplock här och var.. Men sen drog jag igång ordentligt och dammsög, skurade golv, diskade, rengjorde toaletten och fixade allting.

Nu är jag helt slut och dessutom kom mannen hem nyss så jag ska lägga upp mat åt honom.

Idag känns det som att livet flyter på som det ska. Jag mår bra.

Jag var med några andra personer i ett stoooooort hus. Jättefint! Vi var kanske tre eller fyra vuxna och åtminstone två barn. Ticke var inte med, tror jag iallafall.. Vi pratade om rättegångar (jag har grävt ner mig i Drop Dead Diva dom senaste dagarna) och ännu mer rättegångar. Vi hade tre hundar med oss också, Escobar var en av dom och jag tror att min systers två hundar var med också.

Iallafall, det ena barnet var runt året, ni vet när dom fortfarande stapplar omkring och ska lära sig gå. Så underbart söt! Det andra barnet måste ha sovit, för jag såg honom inte.

Tjejen som hade hand om barnen var en mörkhårig, lång latinamerikan (tror jag, det var en dröm). Hon var 20-ish. Ett familjehem skulle komma och hämta barnen, mitt i natten av någon anledning, men dom blev försenade hela tiden. I slutet av drömmen när vi sitter ute och röker, så säger jag till tjejen att hon kanske ändå ska lägga minstingen nu, för det verkar inte som att dom kommer. Så hon reser sig upp, går till dörren och öppnar den och ut flyger den här lille pojken. Han trillar över tröskeln och ramlar raklång på golvet. Hon lyfter upp honom och går till rummet som ligger någon meter bort (lustigt att tala om meter nu, jag bor ju så jävla litet!) och lägger honom i sängen. Samtidigt stänger jag dörren, och känner direkt att någon av hundarna hoppar upp mot mig, som för att hälsa. Det är Escobar. Jag blir irriterad och knuffar bort honom, varpå han gnäller. Jag öppnar dörren och säger samtidigt "ja, men gör det du ska göra då!" och han rusar ut och börjar då skälla mot en jävla ampel som hänger från taket. I drömmen ser jag att det är en människa först. Allting går så fort, människan försvinner bland skuggorna och kvar är den där ampeln som Escobar skäller mot. Dovt, som en rottweiler. Och jag ser något i ögonvrån, kanske människan? som kommer mot mig. Och jag skriker nej, nej! Och där vaknar jag. Jag vaknar av mina rop, som mer låter "ööööö, ööööö!" i verkligheten.

Usch och fy! Jag saknar Christopher så himla mycket. Ska prata med hans pappa senare så vi kan komma överens om när nästa umgänge ska bli.

Under alla dessa år som Ticke har bott hos sin pappa har folk frågat mig varför, och samtidigt som jag berättar så dömer som mig. Jag ser det i ögonen och hör på deras tonfall att jag redan är dömd. Vilken mamma lämnar barnet till sin pappa? och hur kan hon inte ha sin son hos sig? är vanliga saker folk tänker.

Att han bor hos sin pappa har ingenting att göra med att jag inte vill ha honom som vissa verkar tro. Jag vill ha honom hos mig hela tiden, dygnet runt. Jag vill att han ska bo hos mig. Anledningen till att Ticke flyttade var för att jag tyckte att hans pappa skulle få chansen att visa att han faktiskt är en pappa. Jag ville att han och Cristopher skulle få en bra kontakt med varandra, för umgänget som var mellan dom när Ticke bodde hos mig, det var knapphändigt. Ett dygn var femte helg och lite mer på sommaren. Det var det.

Ticke har faktiskt en väldigt bra pappa. Han är en förebild för Christopher på många sätt, och när han träffade sin fru så mognade han väldigt mycket. Då kom vi överens om att Ticke skulle få flytta till honom.

Jag ångrar mig tusen gånger om dagen, minst, att jag var så dum att jag lät honom flytta. För nya bekantskaper berättar jag inte ens att jag har barn och att han bor med sin pappa, för jag orkar inte bli dömd. Jag älskar mitt barn mer än allt, och jag gör vad som helst för honom - kosta vad det kosta vill. Men den där chansen, att Ticke skulle få bra kontakt med sin pappa, det var en chans jag inte ville missa. Jag vet så många barn som inte har någon kontakt med sin pappa, och jag ville inte att mitt barn skulle vara ett av dom.

Jag missar ingenting hos Christopher. Är det skolavslutning, så kan ni räkna med att jag är där. Jag var med honom när han tog sina första steg, när han tappade sin första tand, när han började på dagis. Jag var med honom på hans första biobesök. Jag har suttit på sjukhuset med honom när han har varit sjuk, och jag har tröstat och kramat och varit arg och stolt och superglad. Tillsammans med honom. Jag blåser bort smärtan på knäna om han ramlar. Jag finns alltid för Christopher, oavsett vad.

Men... Vissa människor är så trångsynta. Dom ser bara att jag lämnade bort mitt barn. Jag har inte gjort det. Christopher är den största gåvan i mitt liv. Jag kommer nog aldrig få uppleva småbarnsår igen, och jag är så tacksam att jag har fått uppleva det med min son. Jag lämnar honom aldrig, oavsett vad ni tycker. Jag har inte lämnat honom.

Igår var jag och Nathalie och såg Meningen med livet med Alex Schulman och Sigge Eklund. Så jävla bra! Jag har inte skrattat så mycket på länge. Nathalie fick gå upp på scenen och köra en spontanpod med Sigge, som tack för det fick hon en flaska vin.

Efteråt tog vi taxi till Sveavägen, till ett litet hak där. Vi tog en cider var och sen drog vi vidare till Patricia. Aldrig mer en söndag på det stället! Det var bland det värsta jag någonsin har gjort. Fast det var roligt, men fyyyyy vad vissa människor är jobbiga!

Vid tre skulle vi röra oss hemåt, men R's kusiner och några vänner till dom kom till Patricia, så jag stannade kvar med som till stängning.

Så roligt som jag hade igår har jag inte haft på länge. Men, jag har insett att jag faktiskt börjar bli alldeles för gammal för utelivet. Att flänga runt på ett dansgolv bland fulla människor är rätt roligt, men det är så fruktansvärt jobbigt dagen efter.

Det gick , som vanligt, helt galant för Ticke att flyga. Han fick en ny vän på planet, berättade han för mig när han ringde mig efter att han hade landat. En 11-åring. "Är inte han lite gammal för dig?" undrade jag. "Han är 3 år äldre än mig, nu får du ge dig!" fick jag som svar. Haha, dagens ungar...

Imorgon har jag magnetröntgen 13.30. Ser fram emot morgondagen tokmycket! Dels för magnetröntgen och dels för att jag och Nathalie ska gå och se föreställningen med Alex och Sigge! Eller säger man show? Strunt samma. Vi ska ha så jävla kul, och en ett underbart fantastisk kväll väntar efteråt.

Idag åker Christopher hem till Göteborg igen. Vi ska snart åka hemifrån och möta pappa, äta lunch och lite sånt. Sen om några timmar går planet och efter det ska jag till Bro en sväng.

Vi har haft underbara 11 dagar! Hittat på massor av skoj, varit på leklandet, bio, hos min kusin och hennes barn.. Dom här dagarna har gått så otroligt fort, och nu längtar jag redan tills nästa gång det är dags för Ticke att komma hit.

Jag har träffat min kusin igen och hennes fina barn. Här är ett av dom ^

Igår hade vi Lill-lördag alá vuxenstyle.

Jag skulle kunna ljuga och säga att jag älskar barn. Det skulle jag kunna göra. Men... Jag tycker bara om vissa barn. Min egna är såklart ett av dom. Sen kommer denna lilla sessa ^ och hennes bror också. I löööööv them.

Ååååh, igår köpte jag nya klackar! Älskar dom redan, har dock inte använt dom ännu, men jag inviger dom på söndag när jag och Nathalie ska se föreställningen med Alex och Sigge :)

Jag somnade tidigt igår. Antagligen för att hela min kropp och hjärna var helt slut efter dagen som var. Men det var jävligt skönt att bli av med energi på rätt sätt, och skönt att Ticke somnade tidigt utan att ligga vaken i hundra år typ.

Om några timmar ska vi åka till min kusin. Barnen ska få tjoa runt, ska försöka släpa med dom alla till någon lekpark, för det är alltid roligare utomhus, och frisk luft skadar faktiskt inte.

Andys lekland i Skärholmen är lite större än det i Sickla, så hädanefter lär vi åka dit och leka om det blir mer leklandslekar.

Efter leklandet åkte vi till Heron City och mötte upp R. Vi bestämde tidigare idag att vi skulle gå på bio, och den här gången funkade filmen. Home var en bra film. Jag har dock börjat bli så jävla blödig när det gäller känslor i filmer, oavsett vad det är för slags film, så på mig var tårarna nära ett par gånger (fast det säger jag förstås inte till någon, haha!).

Nu när den här dagen äntligen är slut kan jag vara konstatera att jag inte alls orkar med lik mycket som jag gjorde för bara några år sen. Det är STOR skillnad på att jobba dygnet runt nästan, med bara 3-4 timmars sömn per natt, och på att vara bland massor av barn några timmar på en dag. Det förstnämnda orkar jag fortfarande, men det sistnämnda kommer ta kål på mig, haha!

Nu ska jag ut med Escobar en sista runda för kvällen. Nya tag imorgon, och då åker vi till min kusin och hennes ungar på dagen.

Jag blev väckt för ca. 45 minuter sen. Mest på grund av att mitt larm hade ringt flera gånger utan att jag hade vaknat, och Christopher tröttnade på ringsignalen jag har.

Jag ska ut med Escobar direkt när jag har druckit upp mitt kaffe och ätit min yoghurt, sen ska jag och Ticke åka iväg till Tumba och träffa lite andra barn. Där ska vi äta lunch innan vi sen åker vidare till Andy's Lekland. Jag tar med mig kameran dit, så jag lär knäppa flera bilder :)

Nu ska jag ta ut Esco på en liten promenad..

Jag och Ticke ska gå ut och leka snart. Hittade en ny lekpark i området igår som han ville till idag.

Vi har ätit frukost precis, ägg, keso och smörgåsar.

Christopher har redan hunnit gå på älgjakt idag! 👌

Vi sitter i bilen nu och väntar på att hämta Tickes telefon som ska lagas.. När vi har hämtat telefonen ska vi åka hem och hämta slingmedlet och sen åka till min kusin :)

Den 12/4 ska jag och Nathalie och se en föreställning med Alex och Sigge, längtar så sjukt mycket! Det har varit planerat i över en månad. Det var länge sen vi gjorde något, hon och jag. Därför längtar jag nog extra mycket nu. Vi ska äta middag först, och sen se föreställningen och sen gå ut en sväng.

Vet ni vad? Jag är så trött på det här vädret.. Snö, snö, snö. Och så blir det fint och varmt och riktigt vårigt i några dagar, och sedan kommer ett bakslag igen. Suck!

Runt lunch ska vi åka hem till min kusin. Hon ska hjälpa mig att slinga håret. Jag gjorde ju det förra veckan, men det blev inte så ljust som jag hade hoppats på. Men idag ska det bli det! Sen ikväll blir det antagligen bio med mina grabbar.

Ticke äter frukost nu och när han är klar ska vi gå ut med Escobar och sen ner i tvättstugan och kolla om det finns någon tvättid imorgon. Annars får jag ta den som är idag, 10-14.

Fy vad jag längtar tillbaka till jobbet! Längtar dock ännu mer till magnetröntgen som jag ska göra. Jag hoppas att den ger svar på vad som är fel.

Vi ska strax slänga i oss lite varma mackor och sen åka iväg till Nype och lämna lite varor. Sen blir det direkt i säng när vi kommer hem igen! :)

Vilken panik jag fick! Hann tänka tusen saker inom loppet av två sekunder. "Hur faaaaan ska jag hinna ut till flygplatsen på 45 minuter, hinna checka in, parkera bilen?!" Hann tänka massor av andra saker också, t.ex att jag skulle --------- den jäveln som skickade detta sms till mig.

Kom dock på rätt snart att det är första april..

Idag kommer Ticke hit igen. Om fyra timmar ska jag möta upp honom på Bromma flygplats.

Jag vaknade upp med världens ryggont idag, så planerna jag hade är bara att kasta i sjön. Vi gör något imorgon istället. Eventuellt blir det bio med mannen.. Christopher vill så gärna se den där nya filmen Home - om det nu är så den heter.

Vad gör man när man blir konstant störd av grannar? Grannens hundar skäller i princip hela dagarna, från 8.30-12 ca och då är dom tysta för att någon kommer och tar ut dom. Sen skäller som från 12.30/13.00-17-snåret.. Det går mig på nerverna! Jag är så van vid hundar som inte skäller alls, det kanske är därför jag stör mig så mycket på detta?

Igår var Nathalie och hennes dotter Melody här, hur söt är inte denna unge?