Iallafall för mig. Jag planerar tusen saker som jag ska höra när jag kommer hem från jobbet, känner mig på bra humör, är pigg och alert.. Ända tills jag öppnar den sabla ytterdörren. Det behöver dammsugas, det ser jag. Och det behöver dammas av överallt. Det behöver tvättas, hängas tvätt, hänga in kläder i garderoberna, det behöver bäddas om i sängen... Jag ser allt det så fort jag kliver innanför dörren, och det är som att jag tappar luften. Jag finner liksom ingen glädje i att göra något av det där längre, för det har blivit ett måste. Jag orkar inte.. Jag jobbar på dagarna och får betalt för det, men sen efter jobbet har jag en knapp timme på mig att vila innan jag är hemma och ska börja jobba igen. Jag jobbar dygnet runt. Och till råga på allt förväntas det att man är på BRA humör hela tiden. Nej, jag ska inte använda den här korta stunden till att klaga. Jag ska istället berätta för er att jag faktiskt får ut något positivt av det hela; en glad pojkvän och ett rent hem. Bra, va? :)