1. Vi missade tåget till Göteborg.
2. Jag skickar sms till x "Du får gärna slå ihjäl mig, men vi missade tåget."
3. X ringer mig, vi löser det här på något sätt.
4. X ringer mig och nästan skriker att jag ska åka in till centralen FORT, för nästa tåg går om 40 minuter.
5. Vi kommer till centralen 10.49, jag och Ticke springer till SJ's kundservice och pratar med dom.
6. Biljetten som är bokad till oss står som obetald hos SJ, trots att pengarna dragits från kontot.
7. Jag och Ticke springer, ännu en gång, till rätt spår där tåget ska gå ifrån.
8. Dörrarna stängs när vi precis tagit ett skutt in i tåget.
9. JA! Vi hann med tååååget!
10. Men vänta nu, vad hände med biljetten? Vi har ju ingen biljett!
11. Tänker panikartat att jagmåsteklivaavtågetnusådomintekastaravoss!!
12. Ännu mer panik.
13. Kontrollanten kommer...
14. ... och vi får åka med en stund till iallafall. Tills vi kan uppvisa giltig biljett. Dock senast till Västerås.
15. Fem minuter innan ankomst till Västerås plingar min iPhone till..
16. .. och biljetterna är nu synliga!

Pjuuuh, detta hade kunnat gå illa för lilla mig! Jag avskyr att planka, även om jag bara gör det i väntan på giltig biljett. Men guuuuuuuud vad jag var svettig och klibbig när kontrollanten kom fram till oss, tog tag i våra öron och skakade om oss några gånger.

Parentes: Det hände inte på riktigt alltså. Fyi, det kallas ironi. Slut på parentes.