Jag upptäckte, för en liten stund sen, att jag är fruktansvärt åskrädd. Det bullrade som attans ovanför oss nyss och jag trillade nästan av pinn! Låg i soffan och bara grät för att det bullrade så himla mycket. Och så blixtrade det till flera gånger. Jag är glad att Ticke inte var här och fick se det, för jag vill inte att han ska bli rädd för saker "bara för att mamma är det". Barn är ju så himla lättpåverkade..